Nordiska skärgårdssamarbetet är ett gränsregionalt myndighetssamarbete som omfattar skärgårdsregionerna i Stockholms, Uppsala, Sörmlands och Östergötlands län, landskapen i Egentliga Finland, Nyland och Kymmenedalen samt Åland. I år firar Nordiska skärgårdsamarbetet sitt 40-års jubileum!

Organisationen sysslar främst med samarbetsfrågor- och upprätthållande av kontakter mellan skärgårdsområden och verksamheten har delfinansierats av  Nordiska ministerådet sedan år 1978.

Skärgårdssamarbetets högsta beslutande organ är Samarbetsrådet, vars beslut verkställs av samarbetsstyrelsen och samarbetschefen. Rådets ordförande för år 2018 landskapsdirektör Kari Häkämies från Egentliga Finlands Förbund. Rådet sammanträdde i år den 19 april i Åbo. 

Styrelsen sammanträder ca 7 gånger i året, varav några är fysiska möten.

Verksamheten går ut på att befrämja och förverkliga gränsöverskridande idee'r, projekt, finansiering och utveckling. Skärgårdssamarbetet har medverkat till nya nätverk och projektplanering inom skärgårdens Interreg sammanhang.

Sedan år 2013 är Nordiska skärgårdssamarbetet igen en av de 12 gränskommittee'r i Norden.Deras uppgift är att minska eller avlägsna gränshinder. Målsättningen är ett gränslöst och ett öppnare Norden.

 NSS

NSS firar 40års jubileum. Samarbetschef Annastina Sarlin och styrelseordförande Christian Pleijel. Foto: Christina Larsson.2018.

 

SEMINARIUM  15.5 STOCKHOLM, FÄRGFABRIKEN,

Lövholmsbrinken 1 Karta: Färgfabriken

Östersjöns interna fosforbelastning - Från ord till handling för återställande av den ekologiska balansen


Elimination of the Baltic Seas internal P-load – Means to restore ecological balance

Programmet är både på svenska och engelska.
Anmäl dig till: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. ,senast den 7 maj.Lunch ingår ej.

Moderator Mikael Sjövall

Vi sänder det även live, länken till sändningen:Östersjösyresättning

Program

08.00-09.00 Registrering
09.00 -09.10 Välkomsttal. Karl-Johan Lehtinen, pensionerad miljöanalytiker, NEFCO

09.10.- 09.30 Introduktion och presentation av den ekologiska betydelsen av ett återställande av syrsatta bottnar.Mia Dahlström, chef för miljöförvaltningsenheten, HaV, Sverige.

9.30-10.00 “Remediation of Baltic anoxia with pure oxygen gas: Lessons learned from hypolimnetic oxygenation in the USA and design response to scale of the Baltic”.
David Austin, Professional Engineer, Senior Ecologist. Natural Treatment Systems Leader in Jacobs Engineering Group.

10.00-10.30 ”Economical and fisheries benefit of remediation of the Baltic Sea anoxia with pure oxygen gas: comparisons with five other sites in the world”. Alex Horne, Emeritus Professor of Ecological Engineering, Dept. Civil & Environmental Engineering, University of California, Berkeley,

10.30-11.00 "Financing and Economical aspects of projects related to the internal load in the Baltic Sea”. Dennis Hamro-Drotz, investment manager, Nordic Environment Finance Corporation.

11.00-11.30 "Juridiska aspekter kring havsbaserade åtgärder”. Henrik Ringbom, Docent i havs- och sjörätt, Åbo Akademi , Adjunct Professor (Docent) in Maritime Law and the Law of the Sea Åbo Akademi University

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.30 Arbetsgrupper med två frågeställningar

Utsläppen av näring från landbaserade källor till Östersjön nådde sin kulmen under 1970–80-talen men övergödningen har ännu inte kulminerat. Den alltmera försämrade situationen ledde till att ett internationellt samarbete inleddes och Helsingforskommissionen (HELCOM) bildades med samtliga Östersjöländer representerade.

En historisk tillbakablick visar att betydande resultat uppnåtts inkluderande en halvering av de landbaserade fosforutsläppen. I det senaste gemensamma HELCOM programmet BSAP överenskoms om landsvisa utsläppsnivåer som skulle uppnås tom 2020. I detta sammanhang var ännu inte termen ”Intern belastning” i allmänt bruk. Under de senaste 3-4 åren har man emellertid börjat fästa allt större uppmärksamhet avseende följderna av internbelastningen på Östersjöns tillstånd. Skälen till detta är bl a att förväntade positiva effekter av den betydande sänkningen av fosforutsläppen som ägt rum inte har realiserats. De ständigt återkommande blomningarna av cyanobakterier såväl i kustområden som i det öppna havet har om möjligt blivit kraftigare trots att de förväntats minska. Ett av huvudskälen till de ökade blomningarna har visat sig vara den lösta fosforn som finns i det syrefria bottenvattnet i Östersjöns djuphålor.

De döda bottnarnas utbredning är ca 100 000 km2 och färska observationer visar att det syrefria vattnet innehållande svavelväte nu ligger på endast 50 m djup väster om Gotland. Utlösningen av biologiskt tillgänglig fosfor från syrefria bottnar har beräknats till uppemot 100 000 ton/år, vilket kan jämföras med den nuvarande landbaserade belastningen på ca 10 000 ton/år. Det fosforbemängda bottenvattnet blandas upp i ytvattnet (över haloklinen) och är huvudorsaken till att ytvattnet nu har en fosforkoncentration vintertid som är minst 3 gånger högre än under slutet av 1950-talet. Övergödningen kan med ytvattnet också tränga in i våra skärgårdar och kustområden.
Den stora volymen vatten med svavelväte betyder att inte ens ett stort inflöde av saltvatten är tillräckligt för att såväl oxidera svavelvätet som att binda fosforn till sedimentet vilket visades efter det mycket stora inflödet i december 2014 – Januari 2015.Med andra ord kan det antas att situationen gått så långt att Östersjöns förmåga till självrening överskridits.

Flödet av havsvatten som tränger in mot kusten är ofta flera gånger större än avrinningen av sötvatten. Situationen där den interna belastningen förstärks medför att effekten av fortsatta landbaserade åtgärder inte kan slå igenom då den interna fosforn i stora mängder kan tränga in i kustområdena och skapa kraftiga algblomningar även i framtiden om inget görs för att eliminera denna källa.
Under våren 2018 färdigställdes en rapport från Finlands miljöministerium där problematiken med den interna belastningen diskuterades och möjliga åtgärder att binda fosforn till sedimentet genom tillförsel av syre till djupvattnet.
Sedan rapporten publicerades har tankearbetet med att komma till miljö-och kostnadsmässigt godtagbara lösningar fortsatt. Det är organisatörernas förhoppning att deltagarna i detta seminarium blir väl informerade om senaste tekniska lösningar och kan bidra med konstruktiva tankar som vägkost vid det fortsatta arbetet att producera ett konkret förslag hur gå vidare från ord till handling.

 

Scope of event:
Eutrophication of the Baltic Sea reached its peak in the 1970s and 1980s. The continuous deterioration of the situation ended with the establishment of the Helsinki Commission (HELCOM) as the body for international co-operation between all Baltic states.

A historical retrospect shows that significant results were achieved, including a 50% reduction in land-based phosphorus emissions. Target levels for land-based emissions to be accomplished by 2020 were set in the latest common HELCOM programme, the Baltic Sea Action Plan (BSAP). In this context, the term “internal load” was not yet commonly used. However, in the last 3–4 years, increasing attention has been given to the impact of the internal load on the condition of the Baltic Sea. Among others, one reason for this is that the expected positive effects of the significant decrease in land-based phosphorus emissions have not materialised. The annually occurring cyanobacterial blooms along coastal areas as well as in the open sea have, if anything, increased, instead of showing the expected signs of decreasing. The increased levels of soluble phosphorus in oxygen-free deep water have been shown to be one of the main reasons for the increased blooms. The extent of the dead bottom areas is now c. 100 000 km2, and new research suggests that the water containing hydrogen sulphide has now reached a depth of 50 m from the surface in areas west of Gotland. The amount of soluble biologically available phosphorus is estimated at c. 100 000 t, compared with a land-based load of about 10 000 t/a.

As phosphorus-rich bottom water reaches our coasts through upwelling, large amounts of phosphorus are transported to archipelagos and other coastal areas according to wind directions.
Results from new research on the high volumes of water containing hydrogen sulphide strongly indicate that not even a large intrusion of saltwater through the Danish straits would suffice to both oxidize the hydrogen sulphide and bind the soluble phosphorus to the sediments.
In other words, it can be assumed that the situation in terms of the self-restoration capacity of the Baltic Sea has gone too far.

 

 

 

 

 

 

NSS har nu avslutat projektet och undersökningen "Migrationsrörelser i skärgården". Det var ett samarbete med yrkeshögskolan NOVIA och Finlands migrationsinstitut. Avsikten var att ta reda på vilka faktorer som avgör för att kunna bo i skärgården och vad har inverkat då man valt att flytta bort. Materialet delges åt kommuner och andra intresserade. Idag  3.12 , hölls presstillfälle vid Finlands migrationsinstitut, Åbo.

Rapporten kan du ladda ner här:pdf Skärgårdsmigration

Artikel i Huvudstadsbladet:Artikel om NSS projekt migrationsrörelser

Yle Radio Åboland:Radio Åbolands artikel om rapporten

Radio Ålands artikel:Radio Åland artikel

 

Nordiska skärgårdssamarbetet var i år värd för Nordiska ministerrådets arrangemang Gränsregionalt forum. Det är en årlig mötesplats för de 12 nordiska gränskommitteérna. Program och presentationer kan laddas ner, se program:

 

Onsdag 5.9 kl.13.00- 16.30, Park hotell, Mariehamn
Välkomstord, Nordiska skärgårdssamarbetet


                                       Nordiska ministerrådet och det gränsregionala samarbetet. Avdelningschef, Anders Geertsen, Sekretariatet för Ministerrådet för miljö och klimat.A.Geertsen.Foto:A.Sarlin

 

 

 

 

 

 

 


                                          Presentation historisk tillbakablick i skärgården., Styrelseordförande                                                    Christian Pleijel, Nordiska skärgårdssamarbetet pdf C.Pleijel 5.9.2018

 

 

 

 

 

 

 


Uppdatering angående det nordiska samarbetsprogrammet och status för temagrupperna. Direktör  Kjell Nilsson,  Nordregio.pdf K.Nillsson 5.6.18

 

 Kontraktinnehåll och rapportering till NMR. koordinator Nasibe Baysal, NMR.pdf N.Baysal 5.9.18


Nordiska skärgårdssamarbetets bostadsprojekt ”Hemma i skärgården” och jämförande av regelverk inom markanvändning och bygglagen. Arkitekt Aaro Söderlund.


                                                                 Destination Kvarken: Mer synlighet tillsammans och fler besökare till Kvarkenregionen genom gränsöverskridande samarbete i nytt Botnia-Atlantica turismprojekt”, projektledare Marianne Sjöström och direktör Mathias Lindström, Kvarkenrådetpdf M.Sjöstrlm 5.9.18  pdf M.Lindström 6.9.18


Torsdag 6.9 kl. 8.30- 13.45 Alandica Kultur och kongress, Strandgatan 33
”Ålandsexemplets många gränser", Susann Simolin, Ålands Fredsinstitutpdf Ålands fredsinstitut


                                                              ”Hållbarhet inom ramar men utan gränser”, Camilla Gunell, vicelantråd, närings-, miljö- och energifrågor, Ålands landskapsregering.pdf C.Gunell 6.918


NSS projekt om migrationsrörelser i skärgården ”Morgondagens skärgårdsbo”, forskare Dan Sundblom, Finlands migrationsinstitut.pdf D.Sundblom 6.9.18


“Insularity vs. Islandness - an emerging topic of island policy”, Professor Nenad Starc, International Institute for Island Development, Croatiapdf N.Starc 6.9.18

 

Gränsöverskridande samarbete inom skärgårdsregionerna tack vare Central Baltic, informatör Ester Miiros-Hollsten.pdf E.M-H 6.9.18


A. Geertsen

 Anders Geertsen, Sekretariatet för Ministerrådet för miljö och klimat. Foto:©Aaro Söderlund 2018
 
 
Kjell Nilsson, Nordregio.Foto:©Aaro Söderlund 2018 
 
 Foto:©Aaro Söderlund 2018
 
Välkommen och ta del av resultatet av NSS bostadsprojekt.
Studerande vid Aalto universitet har skapat bostadsmodeller för skärgårdsförhållanden. Genom 27 posters och ett antal miniatyrmodeller kan du bekanta dig med de olika lösningar för nya bostäder och bostadsområden. Genom grupparbeten har studerande även format framtidsvisioner om logistik, inflyttning och trender på Iniö.
Pro Iniö håller öppet för utställningen 9-15.7 kl. 11-15.00
Invigningen är på söndag 8.7 kl. 12.30.
Adress: Allaktivitetshuset Snäckan Degernäs 298